måndag 21 februari 2011

Pensionspara i aktier - inte hos SEB

God kväll,

Satt och läste igenom ekonomibloggarna jag följer och såg att Finanskvinnan har sin IPS hos Avanza med pengarna placerade i aktier. Jag har IPS hos SEB och har, kanske felaktigt, alltid trott att jag endast kunnat välja mellan fonder eller spara i kontanter. En djupdykning på SEB:s hemsida lärde mig att:


Lysande! Snabbt in på internetkontoret för att möblera om min IPS!

Fem minuter senare ger jag upp – jag hittar inte någon som helst information om hur jag ska bete mig för att placera min IPS som jag vill. Så jag ber SEB ringa mig. Och de gör det, inom ett par minuter (säga vad man vill om SEB, men bra service har de). Och nu lär jag mig följande:

Det går bra, men jag måste först ansöka om att få en depå kopplad till min IPS.
Ok med mig…
Avgiften för depån är 400 kr per år
~3% av året inbetalningar – ja, det är kanske rimligt…
Courtage är, oavsett köpesumma, 100 kr
Vad i helv..!

Jag frågar den hjälpsamma mannen i telefonen om han driver med mig. Det gör han olyckligtvis inte. Jag frågar honom om han tror att jag vill ge SEB 10% av mitt pensionssparande en gång i månaden. Det tror han inte. Jag frågar om SEB har satt ett så larvigt högt courtage för att få folk att fortsätta spara i deras kassa fonder. Det vill han inte svara på. Jag ber om ursäkt eftersom jag vet att det inte är han som bestämmer, tackar varmast för informationen och önskar honom en trevlig kväll.

När jag är tillbaka i Sverige ska jag promenera till mitt SEB-kontor och fråga dem vad de håller på med. 100 kr! När de vet att majoriteten av de som har IPS sparar 1000 kr i månaden!

Jag saknar ord!

söndag 20 februari 2011

Vad är klockan?

Jag har läst många intressanta inlägg om investeringsklockan och konjunkturcykler (bl.a. här och här) och bestämde mig för att försöka ge min tolkning av vad investeringsklockan är i Sverige.



Låt oss börja klockan 6 och arbeta oss framåt!

Klockan 6 – Fastighetspriser faller.
En snabb titt på fastighetsaktier visar att prisfallet började ungefär i mitten av 2007. Jag kanske gör det enkelt för mig som kopplar priset på fastighetsaktier till fastighetspriser, men de borde gå hand i hand.

Klockan 7 – Räntor sjunker:
Riksbanken sänker reporäntan första gången i mitten av oktober 2008, fortsätter att sänka fram till mitten av 2009 då reporäntan når 0.25%. Rätt intressant så här i efterhand att se hur långt ner i börsen hann falla innan Riksbanken insåg att något borde göras – borde hänga ihop med bostadspriserna som varit förvånansvärt starka de senaste åren.

Klockan 8 – Aktiekurser stiger
Lite svår att bestämma, men jag väljer att titta på OMX Stockholm 30 och tycker nog att aktiekurserna börjar stiga på allvar i april 2009 efter att ha böljat upp och ner några månader.

Klockan 9 – Råvarupriser stiger:
Här gör jag det mycket enkelt för mig: jag tittar uteslutande på stålpriser eftersom jag har bra tillgång till statistik. Stålpriserna började definitivt stiga november 2009 efter att pendlat lite fram och tillbaka. Vi har inte sett samma galna prisökningar som vi bevittnade första halvan av 2008, dock ligger priserna på ungefär samma nivåer som årsskiftet 2007/2008 – något att hålla ögonen på.

Klockan 10 – Valutareserven ökar
Valutareserven var i slutet av 2009 313 miljarder kronor  jämfört med slutet av 2008 då den var 220 miljarder, en ökning på över 40%. Så ja, den har definitivt ökat.

Klockan 11 – God tillgång på pengar
Konstigt mått – hur kollar man det? Jag gissar på ja.

Klockan 12 – Fastighetspriser stiger
Priset på fastighetsaktier började stiga första gången i mitten 2009 tillsammans med alla andra aktier för att sedan få ett andra uppsving tredje kvartalet 2010 – jag generaliserar och säger att fastighetspriserna fick ett extra uppsving september 2010.

Klockan 1 – Räntor stiger
Riksbanken höjde reporäntan första gången med 0.25 procentenheter i mitten av 2010 och sedan med lika mycket ungefär en gång var åttonde vecka. Hittills har de höjt fem gånger och reporäntan är nu 1.5%. Nu kommer vi till det svåra; hur ska höjningarna analyseras. Ser vi till procentenheter är höjningarna hittills modesta med en total höjning på 1.25 procentenheter. Ser vi det procentuellt är det en höjning med 600%. Jämför vi botten 2005 med toppen 2008 (2.5% och 4.75%) var höjningen 3.25 procentenheter (mer än dubbelt så mycket) och ~300% procentuellt (hälften av hittills gjorda höjningar). Jag har inte den blekaste aning om hur mycket reporäntan kommer att höjas innan vi är på väg in i avmattning/lågkonjuktur, men om jag ska gissa tror jag inte att reporäntan kommer att nå upp till 4.5% i brådrasket - jag tror snarare att vi inte ens kommer upp i 3% innan det vänder. Vi får se.

Klockan 2 – Aktiekurser sjunker:
Mycket svårt att säga – OMX Stockholm 30 hade senaste peaken i januari 2011 men det är omöjligt att se om vi går mot nya höjder eller om klockan faktiskt är 2. Vi får vänta och se.

Klockan 3 – Råvarupriserna sjunker
Stålpriserna har inte visat någon tendens till att sjunka.

Så vad är klockan? Jag säger att klockan är tjugo minuter i två. Jag baserar det på det ovanstående och Cédrics tips om att titta på konjunkturbarometern. Det svenska folket har varit vad som kan kallas på gränsen till överpositiva till den svenska ekonomin i sex månader på raken och om historien upprepar sig är det ett gott tecken på att vi vänder ner i avmattning/lågkonjunktur inom en snar framtid.

Det var min analys – hoppas du fann den läsvärd.

lördag 5 februari 2011

CSN lånets vara eller icke vara

Mitt första riktiga inlägg på bloggen var egentligen en utveckling av vad jag skrev som kommentar till ett tänkvärt inlägg av jobbochfirma som tog upp huruvida det är begåvat att beta av CSN lånet eller inte. Jag har vänt och vridit på mitt resonemang att det lönar sig att betala av så mycket av lånet så att räntekostnaderna inte gör ont och kommit fram till både ja och nej.

Ja
För mig är det psykologiskt bra att se att räntan på mitt CSN lån i år är knappt 14% av värdet på amorteringen. Vid tidpunkten för min extra inbetalning var jag, som tidigare nämnt, mycket osäker på börsens framtid och ansåg mig inte kapabel att finna en investering som över åtta år skulle generera runt 4% i direktavkastning varje år. Det kändes tryggare att säkra runt 48.000 kr i sparade räntekostnader.

Nej
Hade jag gjort min analys av HM tidigare hade jag kunnat förutspå något annat. Låt oss anta ett inköp av 638 aktier i HM för priset 235 kr per aktie (snitt pris vid tidpunkt för min extra inbetalning i höstas). Dessa aktier motsvarar de 150.000 kr jag valde att betala till CSN. Om jag därefter återinvesterar samtliga utdelningar kommer jag, om prognosen stämmer, nåt de där 48.000 kr redan efter fem år (med skatten betald och omräknad till nuvärde, 2% per år). Efter åtta år kommer jag ha mer än 100.000 kr extra, skatt betald och nuvärdesberäknad.

Ja igen
En prognos som spänner över åtta år är väldigt vag och egentligen fullständigt värdelös som måttstock. Den giriga delen av mig tycker nog att jag gjorde en miss förra året – här fanns det ju pengar att tjäna! Min defensiva sida tycker dock fortfarande att det var vettigt att betala till CSN. Jag reducerade en reell utgift istället för att hoppas på framtida utdelningar och kurshöjningar.

Dessutom kan jag säga att jag både har och äter kakan. Jag har sänkt min räntekostnad drastiskt och blivit stolt ägare i HM.

HM – då, nu och framåt

De ekonomibloggar jag följer verkar ha en sak gemensamt: Sveriges bästa bolag alla kategorier är HM. När jag hösten 2009 valde att investera i aktier igen tyckte jag dock att HM var för dyrt. Jag ville ha många aktier med bra utdelning. HM pendlade runt 410-425 kr och direktavkastningen låg strax under 4% så Kungsleden och Midway lockade mycket mer. Jag har dock alltid följt HM med intresse och haft visst avund mot de som ägde detta fenomenala bolag.

Jag hittade ett enkelt och rättframt sätt att analysera ett bolags potential hos inkomsten som jag applicerat på diverse företag med mycket varierande resultat. Jag bestämde mig att göra en analys av HM när den senaste rapporten kom då jag stod och vägde om jag skulle köpa eller inte. Jag analyserade över 9 år då resultatet för 2001 skevade lite väl mycket för att vara ett representativt resultat.

Ingångsvärden:

Jag följde receptet beskrivet av inkomsten med en modifikation – jag snittade den procentuella ökningen av Eget Kapital för de nio åren och ökade därefter EK med detta snitt för att få år-för-år resultat.


Det ser ju lovande ut. Mycket lovande till och med! Och aktien backade rejält för att analytikernas spådomar inte uppfylldes samtidigt som de bloggar jag numera litar på skrattade glatt och köpte på sig så mycket de kunde.


Jag kände mig trygg i mitt beslut och köpte 500 st för 212.10 kr samt ett par dagar senare ytterligare 500 st för  207.20 kr. Jag tänkte/tänker köpa ytterligare 500 st om aktien faller till 202.30 kr, men det verkar inte troligt att aktien fortsätter ner så mycket till. Varför? Jo, Stefan Persson såg det som jag/vi såg: detta var ett ypperligt tillfälle att köpa billigt. Och när Stefan köper aktier för närmare en miljard i sitt eget företag begriper till och med den grinigaste analytikern att det finns ett värde här.

Nu har jag kollat in Soljas prognos av HM och min verkar plötsligt något naiv i sin enkelhet och kanske lite för optimistisk. En sak ser vi dock båda två: HM är bra att äga. Och jag är mycket mycket nöjd med att jag till slut köpte HM!

Mina nästa aktieköp

Eftersom jag förstod att jag inte mådde bra av att investera i aktier utan kunskap var det dags att söka kunskapen. Det blev mycket googlande, många analyser och en del obskyra hemsidor som genomsöktes i jakten på det hemliga receptet på att investera tryggt i aktier. Jag kan tyvärr inte minnas hur jag fann bloggen 4020, men med den ändrades allt. (Jag är rätt säker på att den första texten jag läste var Den Årliga Avkastningen – 100 år alltså ca två månader efter att jag sålde av mitt första skrämmande aktieinnehav.)

Här fanns det en person som tänkte och agerade som jag ville tänka och agera. Dessutom fanns det länkar till andra bloggar med liknade attityd och goda kunskaper. Lysande! Det var bara att läsa på så mycket som det gick och sedan kände jag mig redo att ge mig ut på aktiemarknaden igen.

SEB:
Min bank – tänkte att det vore smart att betala till sig själv. Det mesta såg bra ut, förutom utdelningen som varit lite tam. Jag köpte 1.000 st SEB A i november 2009 för 45.40 kr.
Kungsleden:
Kassako med feta utdelningar och jag lärde mig en hel del fastighetsekonomi på LTH. Köpte 1.000 st i december 2009 för 48.20 kr.
Midway:
Aktiestinsen kunde ju inte ha fel och utdelningarna hade varit många och väl tilltagna. Köpte 1.500 st i december 2009 för 34.90 kr.
SEB:
Tråkig aktie som skulle ha en kass utdelning – sålde av för 46.00 kr i slutet av mars 2010 och gick plus minus noll.
Kungsleden:
Inför utdelningen 2010 sprang aktien iväg och jag ville hänga på. Köpte 1.000 st till för 56.00 kr st och ångrade mitt impulsköp redan dagen efter.
Kungsleden:
En månad senare stod Grekland på ruinens brant och allt föll. Passade på att inhandla 1.000 st för 45.60 kr och 1.000 för 41.00 kr och allt kändes mycket bättre.

Mina planer på att investera långsiktigt reviderade jag sedan av två anledningar. Först när jag satte mig och gick igenom min totala ekonomi och tyckte att CSN lånet var onödigt dyrt pga. räntekostnaderna. Därefter började jag tro att historien höll på att upprepa sig med en snabbt förestående börskrasch runt hörnet – börsen utvecklade sig enligt mig för fort och konjunkturbarometern indikerade än en gång att svenska hushåll var överoptimistiska till ekonomin. Och hur bra var egentligen Kungsleden - skattetvister, hög lånegrad, 2.20 kr i utdelning 2011 (3.75) osv osv. Jag sålde därför av Kungsleden med ~12% vinst och Midway med ~9% vinst, betalade av en del av CSN lånet och lade resten på sparkontot i väntan på nästa goda tillfälle att kliva in på marknaden igen.

Kraschen jag fruktade har än så länge lyst med sin frånvaro.

fredag 4 februari 2011

Mitt första aktieköp

Första gången jag bestämde mig för att köpa aktier hade jag noll koll. Tack vare det lärde jag mig två mycket nyttiga läxor.

Min första aktie att äga var JM – jag köpte 1.000 st för 37.70 kr oktober 2008. Jag hade ju sett börsen sjunka som en sten ett bra tag och tyckte att det borde vara ett gott tillfälle att ta mig in på marknaden. Jag valde JM då jag trodde (och fortfarande tror) på deras affärsidé och dessutom handlades aktien till ett värde strax under EK/aktie.

Ve och fasa när min brillianta investering inte gick med vinst på en gång! Aktien behagade sjunka ännu mer! Hur kunde den? Jag hade ju köpt till ett värde som understeg det egna kapitalet – vem är så dum så att de säljer 100 kr för 95 kr?

Jag förstod ingenting.

Men stressad blev jag! Jättestressad! Jag kunde undvara pengarna, annars hade jag inte investerat, men jag var inte beredd på min reaktion när jag förlorade kontrollen över mina pengar på detta sätt. Helt plötsligt var aktien nere under 30 kr. Vad göra?

Jo, jag bestämde mig för att en vinst på 5.000 kr före skatt var mitt mål och lade säljordern. Några veckor senare blev jag av med stressmomentet och kunde casha min första vinst. Kul!

Så vad lärde jag mig?

  1. Den aktie jag sålde i början av 2009 för 42.90 kr ligger idag (2011-02-04) på slutkursen 146.75 kr och en utdelning om 2.50 kr per aktie har också hunnits med. Hade jag sålt idag hade jag alltså haft en vinst före skatt på 111.550 kr att glädja mig åt. Jag såg redan våren 2009 att jag hade sålt för tidigt och jag lärde mig att investera långsiktigt.
  2. Jag lärde mig mycket av hur jag reagerade under min första tid som aktieägare. Nu i efterhand tycker jag att det är rätt festligt att jag reagerade så panik-artat. Jag har hur som helst blivit mycket bättre på att förhålla mig objektiv till både upp- och nedgångar – det hela återknyter till läxa nummer 1: investera långsiktigt.

CSN och jag

Förra året gjorde jag en nuvärdesanalys av mitt CSN lån för att få koll på vad eländet skulle kosta mig i slutändan. Mina ingångsvärden var:


2009:
Skuld årets början: 354.260 kr
Ränta för 2009: 8.727 kr
Amortering: 18.648 kr
Skuld årets slut: 344.339 kr
Minsking av skuld: 9.921


2010 spikades räntan till 2.4% och amorteringen ökade i takt med löneökningen:
Skuld årets början: 344.339 kr
Ränta för 2010: 8.264 kr
Amortering: 21.602 kr
Skuld årets slut: 331.001 kr
Minsking av skuld: 13.338

Jag gjorde en cash flow där jag ökade min lön med 1.5% varje år och satte CSN räntan till 2.75% (medelvärdet 2006-2010). De värdena gav mig resultatet att jag kommer ha betalt klart lånet år 2025 och räntekostnaderna kommer uppgå till 76.320 kr. Nuvärdesberäkning av dessa räntekostnaderna med en ränta på 2% ger nuvärdet 67.971 kr.

Därefter kollade jag vad som skulle hända om jag betalade av 150.000 kr extra på lånet med samma ingångsvärden som ovan. Resultatet var mycket upplyftande - jag kommer ha betalt klart lånet till år 2018 och räntekostanderna kommer uppgå till 21.290 kr. Omräknat med 2% ränta till nuvärde ger 19.891 kr.

Att betala in 150.000 kr skulle alltså ge mig en besparing på runda slängar 48.000 kr i räntekostnader. Jag såg detta som ett mycket bra tillfälle att runda av kanten på lånet så att räntekostnaderna inte var så stor del av den totala kostnaden. Sagt och gjort, i oktober förra året (om jag minns rätt) jag sålde jag av mina Kungsleden och betalade in 150.000 kr extra.

2011 ser ut så här med räntan 1.9%:
Skuld årets början: 180.500 kr
Ränta för 2010: 3.430 kr
Amortering: 24.832 kr
Skuld årets slut: 159.098 kr
Minsking av skuld: 21.402

Visst ser det bra ut! Ok, räntan är mer förmånlig nu än tidigare, men det känns väldigt bra att beta av mer än dubbelt så mycket av skulden under året jämfört med två år innan.

Kunde jag gjort något vettigare med dessa 150.000 som jag betalade in? Kanske det, men det tar jag och skriver om i ett annat inlägg.

Nu så!

Har läst många bra ekonomibloggar under åren och har fler gånger funderat på att skriva något själv. Nu är i alla fall första steget taget, bloggen är skapad och nu ska jag 'bara' skriva inläggen också.