söndag 20 februari 2011

Vad är klockan?

Jag har läst många intressanta inlägg om investeringsklockan och konjunkturcykler (bl.a. här och här) och bestämde mig för att försöka ge min tolkning av vad investeringsklockan är i Sverige.



Låt oss börja klockan 6 och arbeta oss framåt!

Klockan 6 – Fastighetspriser faller.
En snabb titt på fastighetsaktier visar att prisfallet började ungefär i mitten av 2007. Jag kanske gör det enkelt för mig som kopplar priset på fastighetsaktier till fastighetspriser, men de borde gå hand i hand.

Klockan 7 – Räntor sjunker:
Riksbanken sänker reporäntan första gången i mitten av oktober 2008, fortsätter att sänka fram till mitten av 2009 då reporäntan når 0.25%. Rätt intressant så här i efterhand att se hur långt ner i börsen hann falla innan Riksbanken insåg att något borde göras – borde hänga ihop med bostadspriserna som varit förvånansvärt starka de senaste åren.

Klockan 8 – Aktiekurser stiger
Lite svår att bestämma, men jag väljer att titta på OMX Stockholm 30 och tycker nog att aktiekurserna börjar stiga på allvar i april 2009 efter att ha böljat upp och ner några månader.

Klockan 9 – Råvarupriser stiger:
Här gör jag det mycket enkelt för mig: jag tittar uteslutande på stålpriser eftersom jag har bra tillgång till statistik. Stålpriserna började definitivt stiga november 2009 efter att pendlat lite fram och tillbaka. Vi har inte sett samma galna prisökningar som vi bevittnade första halvan av 2008, dock ligger priserna på ungefär samma nivåer som årsskiftet 2007/2008 – något att hålla ögonen på.

Klockan 10 – Valutareserven ökar
Valutareserven var i slutet av 2009 313 miljarder kronor  jämfört med slutet av 2008 då den var 220 miljarder, en ökning på över 40%. Så ja, den har definitivt ökat.

Klockan 11 – God tillgång på pengar
Konstigt mått – hur kollar man det? Jag gissar på ja.

Klockan 12 – Fastighetspriser stiger
Priset på fastighetsaktier började stiga första gången i mitten 2009 tillsammans med alla andra aktier för att sedan få ett andra uppsving tredje kvartalet 2010 – jag generaliserar och säger att fastighetspriserna fick ett extra uppsving september 2010.

Klockan 1 – Räntor stiger
Riksbanken höjde reporäntan första gången med 0.25 procentenheter i mitten av 2010 och sedan med lika mycket ungefär en gång var åttonde vecka. Hittills har de höjt fem gånger och reporäntan är nu 1.5%. Nu kommer vi till det svåra; hur ska höjningarna analyseras. Ser vi till procentenheter är höjningarna hittills modesta med en total höjning på 1.25 procentenheter. Ser vi det procentuellt är det en höjning med 600%. Jämför vi botten 2005 med toppen 2008 (2.5% och 4.75%) var höjningen 3.25 procentenheter (mer än dubbelt så mycket) och ~300% procentuellt (hälften av hittills gjorda höjningar). Jag har inte den blekaste aning om hur mycket reporäntan kommer att höjas innan vi är på väg in i avmattning/lågkonjuktur, men om jag ska gissa tror jag inte att reporäntan kommer att nå upp till 4.5% i brådrasket - jag tror snarare att vi inte ens kommer upp i 3% innan det vänder. Vi får se.

Klockan 2 – Aktiekurser sjunker:
Mycket svårt att säga – OMX Stockholm 30 hade senaste peaken i januari 2011 men det är omöjligt att se om vi går mot nya höjder eller om klockan faktiskt är 2. Vi får vänta och se.

Klockan 3 – Råvarupriserna sjunker
Stålpriserna har inte visat någon tendens till att sjunka.

Så vad är klockan? Jag säger att klockan är tjugo minuter i två. Jag baserar det på det ovanstående och Cédrics tips om att titta på konjunkturbarometern. Det svenska folket har varit vad som kan kallas på gränsen till överpositiva till den svenska ekonomin i sex månader på raken och om historien upprepar sig är det ett gott tecken på att vi vänder ner i avmattning/lågkonjunktur inom en snar framtid.

Det var min analys – hoppas du fann den läsvärd.

2 kommentarer:

  1. I och med att klockan är så välkänd kan man anta att många aktörer försöker tajma den - något som får åtminstone mig att tvivla på dess värde. Trevlig blogg, förresten.

    SvaraRadera
  2. Stort tack! Och vilken intressant tanke - klockan kommer alltså röra sig framåt för att aktörer tror sig se att den rör sig framåt. Hm!

    SvaraRadera